Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014.

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur biståndshandläggare resonerar kring ett biståndsärende gällande hemtjänstinsatser i äldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits på biståndsenheten i Östersund i Jämtlands län. En vinjett som beskriver ett påhittat biståndsärende har stått som utgångspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts vid framtagandet och tolkandet av resultaten.Resultaten som framkommit i studien antyder att biståndshandläggarna i Östersund tenderar att se till både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos kunden vid biståndsbedömning. När det kommer till gränssättning av hemtjänstinsatsers omfattning tenderar handläggarna också att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur gränserna sätts verkar emellertid vara något otydligt, delvis eftersom de inte har hjälp av några fastställda riktlinjer och att begreppet skälig levnadsnivå är så pass svårdefinierat.Förslag på framtida forskning, som ges i uppsatsen, är dels att utreda om det stämmer att biståndshandläggarna i Östersund är lika bra på att se helhetsbilden vid biståndsbedömning som studiens resultat föreslår.

SAMMANFATTNINGBarn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer.

Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Stickrädda patienter ? En fenomenologisk studie av några patienters upplevelser av stickfobi. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Blodprovstagning och injektioner är en stor del av sjuksköterskans arbete.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Syftet i D- uppsatsen var att belysa hur de studerande upplever handledning beträffande hinder och möjligheter i handledningssituationen under sin psykiatriplacering. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Jag hade en frågeguide med några grundfrågor, men eftersträvade att de studerande öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina upplevelser beträffande hinder och möjligheter samt ge egna exempel. Resultatet redovisas genom att studerandes beskrivningar av sina upplevelser tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för min undersökning, som har en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Jag presenterar de studerandes upplevelser av hinder och möjligheter i en analys i fyra steg.